Örtofta slott historia
Hem / Historia, Vetenskap & Forskning / Örtofta slott historia
Han hade redan under faderns sista år arrenderat gården och löste 1855 till sig den. På hans tid anlades den första avelsgården vid Slättäng. Detta förbud upphävdes först 1483 och det är knappast troligt att ett hus byggdes på Örtofta mellan dessa år. Därför revs två bondgårdar i byn och flyttades längre bort.
Det var den danske arkitekten Ferdinand Meldahl som stod för ritningarna. Tillsammans med andra förnäma skånska män hade han slutit lands- och särfred mellan Skåne och Sverige (Skåne tillhörde ju Danmark på den här tiden). Under arrendetiden anlade han den tredje avelsgården Toftaholm.
Båda bröderna var ogifta och då Johan Dücker avled 1892 utslocknade ätten med honom.
Nära kyrkan, som ligger i anslutning till slottsparken, finns en skans från svensk-danska kriget 1676 och en vacker stenvalvbro i tre spann över Bråån, byggd 1776. Örtofta betecknade förr själva slottet, medan den kringliggande bebyggelsen kallades Väggerup, senare Väggarp.
Den förste kände ägaren, Trugot Haas, bebodde Örtofta redan på 1300-talet.
Foto Jane Lindbladh
Foto Jane Lindbladh
Nuvarande utseende
Mellan åren 1857-1861 fick slottet sitt nuvarande utseende då flyglar och torn uppfördes. Då var Örtofta ännu en medeltida gårdsbyggnad och inga förändringar hade skett sedan Drottning Margareta redan 1396 utfärdat förbud för uppförandet av borgar eller fästen på adelns egendomar.
1600-talet
År 1632 köpte landsdomaren i Skåne Henrik Ramel (31) Örtofta. Greve Dücker hade sedan giftermålet 1803 arrenderat godset av svärmodern. lett till en personalunion mellan Skåne och den svenska kungen Magnus Eriksson åren 1332 - 1360. Hans dotter Margareta Magdalena och hennes man, hovmarskalken friherre Carl Filip Sack till Bergshammar, köpte efter faderns död gården.
Ritningarna till den tegelborg i fransk renässansstil, som nu finns på Örtofta, utfördes av arkitekten Ferdinand Meldahl. Han lät uppföra en grundmurad loge och lada 1635 och försåg några år senare även kyrkan med ett torn samt byggde landsvägsbron (som tillbyggdes på 1900-talet). Egendomen bildade ett litet självständigt rike där borgherrens lagar gällde.
Henrik Ramel dog 1653. Där byggde han till Visborgs borg, på vilken han bodde till sin död 1437.
Grundaren av dagens slott
Det är lite ovisst vem som är grundaren av Örtofta. Flyinge har emellertid sedan lång tid övertagit den aktiva avels-verksamheten.
Slottet var förr den enda möjligheten till sysselsättning för bygdens befolkning – något som ändrades när sockerbruket anlades i trakten på 1800-talet.
Han rev den gamla korsvirkesflygeln och ersatte den med ett envånings stenhus beläget fristående från huvudbyggnaden och uppförde en korresponderande flygel av korsvirke på södra sidan. Det är troligt att han genast efter förbudstiden lät uppföra ett fast stenhus på Örtofta, varav delar ännu ingår i det nuvarande slottet.
Tönne Parsberg, som varit en betrodd man i rikets tjänst, avled 1521.