Barns uppväxtmiljö

Barn behöver trygghet och sociala relationer

De första åren i barnens liv har stor betydelse för den framtida hälsan.

Uppdraget är att arbeta hälsofrämjande och förebyggande och vi träffar så gott som alla barn i Sverige, och följer dem från födseln upp till sex års ålder då elevhälsan tar vid, säger Maria Engström.

Barnsäkert-studien genomförs inom barnhälsovården Region Dalarna. Lagen längre ut handlar det om levnads- och arbetsförhållanden, exempelvis tillgång till barnhälsovård.

Då är förutsättningarna i barnets miljö tillräckligt goda och det finns inte några uppenbara genetiska risker eller tidiga skador. Det kan till exempel handla om att utveckla ett språk. Man saknar rutiner, strukturer och behöver hjälp med till exempel gränssättning, säger Eva Randell.

– Kan vi redan i ett tidigt stadium få föräldrarna att känna sig lugnare, kan vi också bidra till att skapa en bättre uppväxtmiljö för det lilla barnet.

Det ska vara låga trösklar till att en familj erbjuds ett gemensamt besök med BHV-sjuksköterska och familjebehandlare.

Så många som 24 procent av föräldrarna har angett att de fått hjälp som de annars inte skulle ha fått. Kunskapsstöd för socialtjänsten, hälso- och sjukvården samt tandvården Socialstyrelsen, 2015.

Grundbok i BBIC – Barns behov i centrum Socialstyrelsen, 2023

Bedöma risk och behov för barn och unga som begår brott eller har annat normbrytande beteende – Kunskapsstöd för socialtjänsten Socialstyrelsen, 2020.

Klinisk barnpsykologi.

När socialtjänsten identifierar risk- eller skyddsfaktorer är det därför viktigt att utreda hur faktorerna påverkar det enskilda barnet. Det kan både handla om att ge stöd till föräldrar eller till barnen själva. Det gäller barn och unga som har utvecklats utan större problem i livet trots att riskfaktorer förekommit under deras uppväxt eller delar av uppväxten.

Barn är också själva i högsta grad delaktiga i sin egen utveckling och de såväl anpassar sig till som påverkar och påverkas av faktorer i omgivningen.

De flesta barn utvecklar sina färdigheter, förmågor och sätt att relatera till omvärlden i ungefär samma ordning och inom samma åldersintervall.

Om ett barn har blivit slaget en gång är risken stor att barnet blir slaget igen. Goda möjligheter till fritidsaktiviteter och ett välfungerande föreningsliv kan ge barn ytterligare förutsättningar att utvecklas och må bra.  

Tidigt stöd är viktigt

Det är viktigt att barn och unga tidigt får det stöd som de behöver.

Det är ett samarbete mellan barnhälsovården (BHV) och socialtjänstens öppenvård och bygger på den amerikanska Seek-modellen (Safe Environment for Every Kid), testad och anpassad till svenska förhållanden.

– Det här är väldigt nytt, socialtjänsten har nästan aldrig kommit in i de små barnens vardag tidigare, utom när det handlat om riktigt svåra problem.

Hur barnet lyckas med den här typen av utvecklingsuppgifter får konsekvenser för hur senare uppgifter går att lösa.

Risk- och skyddsfaktorer som kan påverka barnets utveckling

Det finns omständigheter eller faktorer som kan innebära ökad risk för respektive skydd mot psykosociala problem hos barn och unga.

Här får vi tidig kontakt med familjer som vi annars aldrig skulle nå, säger forskaren Eva Randell, universitetslektor vid Institutionen för socialt arbete. Utveckling på avvägar. Dessutom visade analysen att effekterna av insatserna var högre bland yngre föräldrar, utrikesfödda och de med lägre utbildning.

Stress hos nyblivna föräldrar

– Vår forskning visar att stress och nedstämdhet är mycket vanligt, både hos mammor och pappor.

Projektet har också tagit fram en gemensam verktygslåda, där man listat hjälp och stöd på lokal, regional och nationell nivå. Sociala bestämningsfaktorer för barns hälsa och utveckling.

Källa: Folkhälsomyndighetens bearbetning av Pearce A, Dundas R, Whitehead M, et al.